Någon gång i mitten på 1960-talet kom jag in i en stor vävsal i en hushållsskola i Finland och blev helt förtrollad av vävningens möjligheter och av dofterna från ull- och lingarnerna. Under 1970-talet fick jag sedan möjlighet att skaffa mig en längre vävutbildning, bland annat på Capellagården på Öland. Sedan dess har vävstolen varit min ständiga följeslagare. Min vävutbildning kompletterade jag sedan med en högskoleexamen i bland annat konstvetenskap, vilket sammantaget ledde mig till ett jobb som textilkonservator på Riksantikvarieämbetet i Stockholm.
I början vävde jag mest tyger till estniska folkdräktskjolar och bildvävar – då närde jag drömmar om att bli textilkonstnär. I samband med en utställning på Textilmuseet i Borås köpte museet en av mina vävar till sina samlingar. Eftersom det är svårt att leva på drömmar, tjänade jag sedan mitt levebröd genom arbete på olika chefsposter inom kultursektorn. Men vävstolen stod alltid framme!
Efter många år i Stockholm, Estland och Malmö är jag numera bosatt på Österlen och på mina tre vävstolar växer bruksvävar av alla de slag fram. Till exempel:
- plädar
- sjalar, både små och stora
- västar
- caper (plagg som läggs över axlarna)
- dukar
- handdukar
- lavendelkuddar
- tabletter
- handledsvärmare
- stolsdynor
Handmade by Kalli 